Jonas Lundqvist och åren med Bad Cash Quartet

Bad Cash Quartet bildades i början av 1990-talet av ett gäng unga vänner, däribland Jonas Lundqvist. Bandet släppte tre album innan de gick skilda vägar 2004. Med sin indiepop med inslag av rock och punk fick de en kultstatus på den svenska musikscenen. Jonas har själv beskrivit bandtiden som en intensiv uppväxtresa – de växte upp tillsammans, men växte också ifrån varandra.

Jonas Game och starten på solokarriären

Efter BCQ ville Jonas Lundqvist fortsätta på egen hand och antog artistnamnet Jonas Game. 2007 kom singeln New City Love och debutalbumet ADHD, som framfördes på engelska. Albumet mottogs med nyfikenhet men markerade också en period där Jonas letade efter sin egen röst. Det dröjde inte länge innan han började släppa musik under sitt eget namn – ett beslut som skulle forma hans identitet som artist.

Soloalbumen som satte prägel

Från 2012 började Jonas Lundqvist släppa album under sitt eget namn, och han har sedan dess byggt upp en katalog fylld av variation och känslomässig tyngd:

• Så e de me de (2012) – första albumet i eget namn, med raka texter och melodier som fastnar.
• Vissa nätter (2016) – en skiva som cementerade hans roll som en av Sveriges mest ärliga textförfattare.
• Affärer (2018) – kritikerhyllat album där vardag och relationer skildras med humor och skärpa.
• Dubbla fantasier (2021) – innehåller samarbeten med artister som Eva Dahlgren, där låten Det du vill ha blev särskilt uppmärksammad.
• Den okända floden (2022) – en experimentell och poetisk skiva med starka symboliska teman.
• Sorgetornets spejare (2024) – ett mörkare, textdrivet album om förluster och ensamhet, som nominerades till Grammis 2025 i kategorin “Årets rock”.

Jonas Lundqvists musikstil och teman

Musiken kännetecknas av personliga texter om relationer, förluster och vardagslivets sköra balans. Hans låtar väjer inte för smärta, ensamhet eller känslan av tomrum. På Sorgetornets spejare beskrev han själv att musiken nästan kan skapa panik hos lyssnaren, eftersom den är så kompakt i sitt uttryck.

Lundqvist använder ofta skrivandet som terapi och har liknat processen vid en sorts flykt – där konsten fungerar som plåster. Han har också berättat att skapandet kan kännas likt alkohol eller droger: ett rus som samtidigt kan vara livsfarligt men nödvändigt.

Jonas Lundqvist som tennistränare

Parallellt med musiken har Jonas Lundqvist en ovanlig sysselsättning för en rockmusiker – han är tennistränare. Han har bland annat startat en klubb på Kungsholmen som han beskrivit som “den sista utposten för folk som tycker om att röka och idrotta”. Tennisen fungerar för honom som terapi och balans i vardagen, och han menar att det är viktigt att inte låta musiken bli det enda i livet.

Livets prövningar och personliga erfarenheter

Jonas Lundqvist har öppet talat om motgångar i livet: att förlora sin pappa, att se sin mor drabbas av begynnande Alzheimers och att själv kämpa mot ensamhet och destruktiva perioder. Han har beskrivit sig själv som någon med “svart bälte i förluster” men också betonat att acceptans är en del av livet.

Han har erkänt att han ibland har använt alkohol som flykt, men på senare år har han arbetat för att hitta stabilitet. I intervjuer beskriver han känslan av tystnaden i telefonen, varannan vecka-livet och att gå runt som i ett museum där livet plötsligt känns stillastående.

Jonas Lundqvist i intervjuer och medier

Jonas Lundqvist är känd för att vara rak i sina intervjuer. Han kallar sig ibland “den sista coola vita medelklassmannen” och skojar ofta om sin egen roll i musikbranschen. Hans ärlighet och brist på filter gör att han framstår som både sårbar och självsäker på samma gång.

På sociala medier, särskilt Instagram, har han över 13 000 följare som får ta del av glimtar från både musiken och tennisen. På Spotify har han tiotusentals lyssnare varje månad, vilket gör honom till en självklar röst i dagens svenska pop- och indierocklandskap.

Grammisnomineringar och erkännande

Även om Jonas Lundqvist ännu inte har kammat hem en Grammis, har hans album Sorgetornets spejare (2024) blivit nominerat – ett tecken på hans starka position på den svenska musikscenen. Konkurrensen var hård, och priset gick istället till Thåström, men nomineringen bevisade att Jonas musik når långt bortom enbart trogna fans.

Jonas Lundqvist – en mångfacetterad artist

Jonas Lundqvist är inte bara en musiker – han är en konstnär som väver ihop musik, livserfarenhet och idrott till en unik helhet. Hans karriär rymmer både indierockens energi, soloprojektens ärlighet och vardagslivet på tennisbanan. Med sin blandning av humor, smärta och kompromisslös närvaro fortsätter han att sätta avtryck som en av Sveriges mest intressanta artister.

Alexander

Alexander är grundare och huvudredaktör på Musikaliska.se. Han har under många år följt musikens utveckling och analyserar artister, diskografier och branschtrender med noggrann research och uppdaterad fakta.
Läs mer om mig

musikaliska.se

Inlägget Jonas Lundqvist dök först upp på Musikaliska.

Medlemmar av Stiftelsen

• Robert “Robban” Pettersson (sång & gitarr) – även känd från Takida. Han är den kreativa frontfiguren och textförfattaren som ger bandet sin röst och känslomässiga tyngd.
• Micke Eriksson (gitarr) – ansvarar för melodiska riff och arrangemang. Har tidigare spelat i Willy & The Hitchhikers.
• Arne Johansson (bas) – bidrar med de rytmiska basgångar som utgör grunden i Stiftelsens sound. Även han har bakgrund i Willy & The Hitchhikers.
• Martin Källström (trummor) – med förflutet i metalbandet Corroded. Hans hårdare bakgrund märks i de dynamiska och drivna trumkompositionerna.

Det unika med Stiftelsen är att alla medlemmar redan var erfarna musiker med egna karriärer när de bildade bandet. De hade spelat tillsammans i olika konstellationer tidigare, vilket gav en naturlig kemi som blev tydlig redan från början.

Ursprunget till namnet Stiftelsen och Ljungaverks betydelse

Namnet “Stiftelsen” kommer från ett bostadsområde i Ljungaverk där flera av medlemmarna växte upp. Att behålla kopplingen till hemorten var viktigt för bandet, då deras musik ofta handlar om vardagslivet, kärlek, relationer och känslor som alla kan relatera till. Ljungaverk blev också titeln på deras debutalbum 2012, som nådde plats två på Sverigetopplistan.

Stiftelsens musikaliska stil – en blandning av pop, rock och country

Stiftelsen kännetecknas av att vägra hålla sig till en strikt genre. De blandar pop och rock med influenser från country, dansband och till och med metal. Texterna skrivs alltid på svenska, något som skiljer dem från Takida, där Robert Pettersson sjunger på engelska. Denna strategi gav bandet en stark förankring i Sverige och gjorde musiken lättillgänglig och nära för publiken.

Robert har själv förklarat att han ville skapa något mer avskalat än Takida – där känslor, vardag och enkelhet fick ta plats. Resultatet blev en direkt, känslosam och melodisk musikstil som gick rakt in i svenska folkets hjärtan.

Stiftelsens genombrott – från “Vart jag än går” till fulla albumlistor

Den 30 maj 2012 släpptes Vart jag än går, och succén var omedelbar. Låten låg kvar på topplistorna i hela 64 veckor, vilket till och med slog Takidas rekordlåt Curly Sue. Samma år släpptes debutalbumet Ljungaverk, och bandet blev snabbt ett etablerat namn i Sverige.

Året därpå, 2013, kom albumet Dopet, som gick direkt in på första plats på Sverigetopplistan. Där visade bandet att de inte var en “one-hit wonder” utan hade förmågan att leverera helhetsalbum som tilltalade en bred publik.

Efterföljande album inkluderar:

• Kom som du är (2015)
• Allting låter som Slipknot (2017) – en lekfull titel som blinkar till metalvärlden.
• Moder jord (2020)
• En vampyr har alltid fest (2022)

Varje album har speglat en vilja att utvecklas, utan att tappa den kärna som gjort Stiftelsen populära.

Turnéer, publik och liveframträdanden

Stiftelsen har under hela sin aktiva tid varit ett populärt liveband. De har turnerat i hela Sverige, ofta med utsålda spelningar. Deras konserter kännetecknas av en blandning av energi och intimitet – en förmåga att få publiken att både sjunga med och känna närhet till texterna.

De har också varit återkommande på stora svenska festivaler, där de lockat en bred publik, från ungdomar till äldre lyssnare.

Intressanta fakta om Stiftelsen

• Vart jag än går är en av de mest spelade svenska låtarna under 2010-talet.
• Bandet höll samma medlemskonstellation under hela sin karriär, vilket är ovanligt i dagens musikklimat.
• Martin Källströms bakgrund i metalbandet Corroded gav bandet en tyngd i rytmsektionen som annars inte är självklar i pop rock.
• Trots internationella möjligheter valde Stiftelsen att enbart sjunga på svenska, vilket paradoxalt nog bidrog till deras enorma framgång.
• Albumtiteln Allting låter som Slipknot visar på bandets humor och vilja att utmana.

Stiftelsens sista kapitel

Den 5 juni 2024 meddelade bandet att de skulle lägga ner efter 13 år tillsammans. Deras sista konsert hölls den 3 augusti 2024 i Varberg. Beslutet förklarades som ett naturligt steg i livet, där alla medlemmar ville fokusera på andra delar av tillvaron. Fansen uttryckte stor sorg men också respekt för att bandet avslutade på sina egna villkor, i stället för att tappa kraft över tid.

Stiftelsen – arvet efter bandet

Stiftelsen lämnar efter sig en imponerande katalog med låtar som präglat det svenska musiklandskapet under ett decennium. De har bevisat att pop rock på svenska kan vara både kommersiellt framgångsrikt och känslomässigt berörande. Genom att förena vardagliga texter med melodiska refränger och energiskt scenframträdande skapade de musik som för många blivit soundtracket till deras liv.

Alexander

Alexander är grundare och huvudredaktör på Musikaliska.se. Han har under många år följt musikens utveckling och analyserar artister, diskografier och branschtrender med noggrann research och uppdaterad fakta.
Läs mer om mig

musikaliska.se

Inlägget Stiftelsen dök först upp på Musikaliska.

Joakim Thåström och Ebba Grön – startskottet för punken i Sverige

Tillsammans med Lennart “Fjodor” Eriksson och Gunnar “Gurra” Ljungstedt bildade han 1977 bandet The Haters, som snabbt bytte namn till Ebba Grön. Namnet kom från polisradions kodsamtal under Operation Leo, där ordet “Ebba Grön” markerade att ett gisslanfall var avblåst. Ebba Grön kom att bli Sveriges största punkband, kända för samhällskritiska texter och låtar som “Staten och kapitalet”, “Die Mauer” och “800°”. Thåström blev bandets frontfigur och röst för en hel generation unga som ville bryta sig loss från etablerade normer.

Imperiet – Joakim Thåström tar nästa steg

Efter Ebba Grön upplöstes 1983 bildades Imperiet, ett band som utvecklade ett större och mer mångfacetterat sound. Här kombinerades rock med synt och politisk poesi. Låtar som “Fred”, “C.C. Cowboys” och “Du ska va president” gjorde Imperiet till 1980-talets stora svenska rockband. Thåström förde nu sin röst från punkscenen in i bredare samhällsdebatter och turnerade både i Sverige och internationellt.

Joakim Thåström solo – elektriska experiment och råa känslor

1989 debuterade Thåström som soloartist med albumet Thåström. Två år senare kom Xplodera mig 2000, ett album som stack ut med elektroniska inslag och låtar som “Radio Thåström”, “Ich liebe dich” och “Elektrisk”. Under 1990-talet fortsatte han att experimentera genom bandet Peace, Love & Pitbulls, där han skrev på engelska och utforskade industrirock.

Återgång till svenska texter och innerligare musik

1999 kom albumet Det är ni som e dom konstiga, det är jag som e normal, där Thåström återvände till svenska. Här föddes låtar som “Hjärter dam”, “Två + två” och “Städer när jag blöder” – alla med en rå poetisk ton och introspektion.

2005 släpptes det hyllade albumet Skebokvarnsv. 209, uppkallat efter hans barndomsadress i Högdalen. Här återfinns hans största singelhit “Fanfanfan”, men också andra älskade låtar som “Om Black Jim” (en hyllning till poeten Dan Andersson) och “Sönder Boulevard”. Albumet anses av många vara Thåströms mest personliga verk, där han blickar tillbaka på barndom och ungdomstid i förorten.

Fortsatt utveckling – från kärlek till mörker och industriell blues

Efter 2005 fortsatte Thåström att utveckla sin musik genom album som:

• Kärlek är för dom (2009) – med en ömsint och sårbar ton.
• Beväpna dig med vingar (2012) – där han fördjupade sin poetiska sida.
• Den morronen (2015) – präglad av mörker och urban atmosfär.
• Centralmassivet (2017) – med storslagna arrangemang och existentiell tyngd.
• Dom som skiner (2021) – en senare klassiker med låtar som “Mamma” och “Södra Korset”.
• Somliga av oss (2024) – ett kritikerrosat album som visar på hans konstnärliga vitalitet även efter över fyra decennier i rampljuset.

Joakim Thåström och Sällskapet

Vid sidan av solokarriären är Thåström medlem i Sällskapet, ett band han bildade 2003 tillsammans med Pelle Ossler och Niklas Hellberg. Sällskapet presenterades för allmänheten först 2007 och är kända för sitt industriella, atmosfäriska sound med låtar som “Nordlicht”.

Teman i Joakim Thåströms låtar

Genom hela sin karriär har Thåström skrivit om ensamhet, ångest, identitet, samhällskritik och livets mörkare sidor. Hans musik är ofta introspektiv och laddad med stämningsbilder av urbana miljöer och existentiella funderingar. Thåström själv har beskrivit sin senare musik som en form av “europeisk blues”, där känslan av stad, industri och främlingskap dominerar framför traditionell amerikansk blues.

Intressant fakta om Joakim Thåström

• Thåström har kallats “Sveriges enda riktiga rockstjärna” för sitt kompromisslösa artisteri och sin undvikande hållning till media.
• Han vägrar ofta att titta tillbaka på gamla projekt, men fansen ser hans förmåga att förnya sig som en styrka.
• Albumet Skebokvarnsv. 209 är döpt efter hans barndomsadress i Högdalen.
• Låten “The Haters” på samma album är en blinkning till hans allra första bandnamn.
• Han har samarbetat med andra svenska artister, bland annat Lars Winnerbäck, och inspirerat generationer musiker.
• Thåström har vunnit flera Grammis och andra priser, men är känd för att hålla en låg profil och sällan göra stora tv-framträdanden.

Alexander

Alexander är grundare och huvudredaktör på Musikaliska.se. Han har under många år följt musikens utveckling och analyserar artister, diskografier och branschtrender med noggrann research och uppdaterad fakta.
Läs mer om mig

musikaliska.se

Inlägget Joakim Thåström dök först upp på Musikaliska.