<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Pionjärer-arkiv - Musikaliska</title>
	<atom:link href="https://musikaliska.se/tag/pionjarer/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://musikaliska.se/tag/pionjarer/</link>
	<description>Allt om musik</description>
	<lastBuildDate>Thu, 19 Feb 2026 10:02:00 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.0</generator>

<image>
	<url>https://musikaliska.se/wp-content/uploads/2024/05/cropped-26762-32x32.png</url>
	<title>Pionjärer-arkiv - Musikaliska</title>
	<link>https://musikaliska.se/tag/pionjarer/</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
	<item>
		<title>The Who</title>
		<link>https://musikaliska.se/musikartister/rock/the-who/</link>
					<comments>https://musikaliska.se/musikartister/rock/the-who/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Alexander]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 12 Nov 2025 09:40:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Rock]]></category>
		<category><![CDATA[1960-talet]]></category>
		<category><![CDATA[Brittisk artist]]></category>
		<category><![CDATA[Classic rock]]></category>
		<category><![CDATA[Pionjärer]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://musikaliska.se/?p=4264</guid>

					<description><![CDATA[<p>The Who blev symbolen för brittisk rockrevolt under 1960-talet och skapade en&#8230;</p>
<p>Inlägget <a href="https://musikaliska.se/musikartister/rock/the-who/">The Who</a> dök först upp på <a href="https://musikaliska.se">Musikaliska</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>The Who blev symbolen för brittisk rockrevolt under 1960-talet och skapade en helt ny ljudvärld genom att förena ungdomsuppror, konstnärlig ambition och rå energi. Med låtar som <em>My Generation</em>, <em>Baba O’Riley</em> och <em>Won’t Get Fooled Again</em> formade de inte bara ett sound utan en attityd – högljudd, kompromisslös och teatralisk. Bandet banade väg för både <a href="https://musikaliska.se/musikstilar/punkrock/">punk</a>, hårdrock och modern arenarock, och deras konserter räknas än idag bland de mest legendariska i rockhistorien.</p>
<h3>Ursprung och den tidiga modkulturen</h3>
<p>The Who bildades 1964 i London, med Roger Daltrey på sång, Pete Townshend på gitarr, John Entwistle på bas och <a href="https://musikaliska.se/musikartister/rock/keith-moon/">Keith Moon</a> på trummor. De växte fram ur modrörelsens London – en ungdomskultur som dyrkade stil, motorcyklar och rhythm & <a href="https://musikaliska.se/musikstilar/blues/">blues</a>. Bandet spelade först under namnet <em>The Detours</em>, men bytte snart till <em>The Who</em> efter Moons anslutning, vilket markerade början på deras unika identitet.</p>
<p>Townshend stod tidigt ut som en låtskrivare med social medvetenhet och aggressiv energi, och Entwistle utvecklade en spelstil där basen var lika framträdande som gitarren – något som var ovanligt på den tiden.</p>
<h3>The Who och ljudets revolution</h3>
<p>Bandet blev snabbt känt för sin extrema volym och sitt vilda scenuppträdande. Pete Townshends vindkraft-lika gitarrsnurrar och Keith Moons frenetiska trumspel förändrade hur publiken såg på rockmusik. The Who var bland de första att använda stora Marshall-stackar och 1000-watt-PA-system, vilket gjorde dem till det högljuddaste bandet i världen under 1960-talet.</p>
<p>Townshend experimenterade också tidigt med feedback och distorsion som konstnärliga uttrycksmedel, vilket inspirerade senare band som <a href="https://musikaliska.se/musikartister/rock/jimi-hendrix/">Jimi Hendrix</a> Experience, <a href="https://musikaliska.se/musikartister/rock/led-zeppelin/">Led Zeppelin</a> och <a href="https://musikaliska.se/musikartister/rock/the-clash/">The Clash</a>.</p>
<h3>Genombrottet med <em>My Generation</em></h3>
<p>När singeln <em>My Generation</em> släpptes 1965 blev den ett manifest för en ny generation. Låten uttryckte frustration och uppror – “Hope I die before I get old” – en textrad som fångade ungdomens ilska och avståndstagande från föräldragenerationen. Den hamnade högt på listorna i både Storbritannien och USA och etablerade The Who som rockens mest farliga band.</p>
<p>Bandets debutalbum <em>My Generation</em> blandade rhythm & blues med en aggressiv rockkant och blev startskottet för en ny brittisk våg där uttrycket var viktigare än perfektion.</p>
<h3>Rockoperans födelse – <em>Tommy</em> och <em>Quadrophenia</em></h3>
<p>The Who var inte bara rebelliska – de var också visionära. 1969 släpptes <em>Tommy</em>, världens första framgångsrika rockopera, om den dövstumme pojken som blir frälst genom flipperspel. Albumet kombinerade konceptuell berättelse med melodisk kraft och blev en milstolpe inom rockmusiken.</p>
<p>1973 följde <em>Quadrophenia</em>, ett ännu mer ambitiöst verk som skildrade mods-kulturen och huvudkaraktären Jimmy i ett splittrat Storbritannien. Ljudmässigt var albumet avancerat för sin tid med syntar, havsljud, ekon och komplexa arrangemang.</p>
<h3><img fetchpriority="high" decoding="async" class="aligncenter size-full wp-image-4266" src="https://musikaliska.se/wp-content/uploads/2025/11/the-who-band.webp" alt="the who band" width="790" height="574" srcset="https://musikaliska.se/wp-content/uploads/2025/11/the-who-band.webp 790w, https://musikaliska.se/wp-content/uploads/2025/11/the-who-band-300x218.webp 300w, https://musikaliska.se/wp-content/uploads/2025/11/the-who-band-768x558.webp 768w, https://musikaliska.se/wp-content/uploads/2025/11/the-who-band-18x12.webp 18w" sizes="(max-width: 790px) 100vw, 790px" /></h3>
<h3>The Who live – explosiv energi och total kaos</h3>
<p>The Who:s konserter blev snabbt legendariska för sin råa intensitet. Keith Moon slog sönder sina trummor, Townshend krossade gitarrer, och Daltrey svingade mikrofonen som ett vapen. 1970 års <em>Live at Leeds</em> räknas ofta som det bästa livealbumet i rockhistorien – ett bevis på bandets mäktiga närvaro och improvisationsförmåga.</p>
<p>På Woodstockfestivalen 1969 uppträdde The Who inför hundratusentals människor i gryningen. När solen steg under <em>See Me, Feel Me</em> skapades ett ögonblick som kommit att symbolisera rockens mytologi.</p>
<h3>Keith Moons galenskap och tragedi</h3>
<p>Keith Moon var bandets hjärta och dess största riskfaktor. Hans explosiva trumspel saknade motstycke, och hans livsstil var lika vild som hans rytmer. Han sprängde hotellrum, körde bil i pooler och använde ibland riktiga sprängämnen i sina trummor på scen.</p>
<p>Men hans destruktiva vanor tog till slut ut sin rätt. 1978 avled han efter en överdos av medicin mot alkoholberoende, bara 32 år gammal. The Who förlorade sin själ – men bandet fortsatte, först med Kenney Jones på trummor.</p>
<h3>John Entwistle – basisten som skrev om regelboken</h3>
<p>Entwistle, ofta kallad “The Ox”, var bandets tysta geni. Hans baslinjer i låtar som <em>The Real Me</em> och <em>My Generation</em> var revolutionerande, och han använde snabb fingerteknik och distorsion långt innan det blev standard. Han skrev också egna låtar, bland annat den makabra <em>Boris the Spider</em>.</p>
<p>2002 dog han plötsligt av hjärtstillestånd, natten före en turnéstart i Las Vegas. Därmed förlorade The Who ännu en originalmedlem.</p>
<h3>The Who:s senare år och återkomst</h3>
<p>Trots tragedierna vägrade The Who dö ut. Pete Townshend och Roger Daltrey fortsatte turnera och släppte 2006 albumet <em>Endless Wire</em> – deras första studioalbum på över 20 år. 2019 kom <em>WHO</em>, som mottogs med oväntat starka recensioner och visade att duon fortfarande kunde kombinera kraft med melodi.</p>
<p>2025 annonserade de <em>The Song Is Over – North American Farewell Tour</em>, vilket sägs bli bandets sista turné. Även efter sex decennier på scen lever energin kvar i varje konsert – The Who vägrar tona ned volymen.</p>
<h3><img decoding="async" class="aligncenter size-full wp-image-4267" src="https://musikaliska.se/wp-content/uploads/2025/11/medlemmar-av-the-who.webp" alt="medlemmar av the who" width="655" height="705" srcset="https://musikaliska.se/wp-content/uploads/2025/11/medlemmar-av-the-who.webp 655w, https://musikaliska.se/wp-content/uploads/2025/11/medlemmar-av-the-who-279x300.webp 279w, https://musikaliska.se/wp-content/uploads/2025/11/medlemmar-av-the-who-11x12.webp 11w" sizes="(max-width: 655px) 100vw, 655px" /></h3>
<h3>Intressant fakta om The Who</h3>
<ul>
<li><a href="https://musikaliska.se/musikartister/rock/jimmy-page/">Jimmy Page</a> från Led Zeppelin spelade gitarr på en tidig demo av <em>I Can’t Explain</em>.</li>
<li>Pete Townshend var en av de första rockgitarristerna att använda ARP-synthesizers live.</li>
<li>The Who:s konserter kunde nå ljudnivåer över 120 decibel – tillräckligt för att spräcka trumhinnor.</li>
<li>Låten <em>Baba O’Riley</em> har felaktigt kallats “Teenage Wasteland” av många fans, på grund av refrängen.</li>
<li>På Isle of Wight-festivalen 1970 spelade de inför upp till 700 000 människor – ett av de största publiktalen i rockhistorien.</li>
<li>Pete Townshend beskrev en gång sin scennärvaro som “en våldsam dans mellan vrede och konst”.</li>
</ul>
<h3>The Who:s inflytande över framtidens musik</h3>
<p>The Who inspirerade generationer av musiker – från <a href="https://musikaliska.se/musikartister/rock/sex-pistols/">Sex Pistols</a> och The Clash till Oasis, <a href="https://musikaliska.se/musikartister/rock/pearl-jam/">Pearl Jam</a> och Green Day. De visade att <a href="https://musikaliska.se/musikstilar/rock/">rock</a> kunde vara dramatisk, högljudd och intellektuell på samma gång. Deras kombination av teknisk innovation, sociala texter och teatralisk intensitet skapade en mall som fortfarande präglar live-scenen världen över.</p>
<p>Deras musik lever vidare som tidsdokument över en epok där rocken var ett vapen för förändring – och The Who höll fingret på avtryckaren.</p>
<div class="saboxplugin-wrap" itemtype="http://schema.org/Person" itemscope itemprop="author"><div class="saboxplugin-tab"><div class="saboxplugin-gravatar"><img decoding="async" src="https://musikaliska.se/wp-content/uploads/2026/02/alexander_profil.webp" width="100"  height="100" alt="Alexander sitter i en musikaffär omgiven av vinylskivor och ler mot kameran" itemprop="image"></div><div class="saboxplugin-authorname"><a href="https://musikaliska.se/author/alexander/" class="vcard author" rel="author"><span class="fn">Alexander</span></a></div><div class="saboxplugin-desc"><div itemprop="description"><p>Alexander är grundare och huvudredaktör på Musikaliska.se. Han har under många år följt musikens utveckling och analyserar artister, diskografier och branschtrender med noggrann research och uppdaterad fakta.<br />
<a href="https://musikaliska.se/om/alexander">Läs mer om mig</a></p>
</div></div><div class="saboxplugin-web "><a href="https://musikaliska.se" target="_self" >musikaliska.se</a></div><div class="clearfix"></div></div></div><p>Inlägget <a href="https://musikaliska.se/musikartister/rock/the-who/">The Who</a> dök först upp på <a href="https://musikaliska.se">Musikaliska</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://musikaliska.se/musikartister/rock/the-who/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Aretha Franklin</title>
		<link>https://musikaliska.se/musikartister/rnb/aretha-franklin/</link>
					<comments>https://musikaliska.se/musikartister/rnb/aretha-franklin/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Alexander]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 25 Apr 2024 01:02:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[R&B]]></category>
		<category><![CDATA[1960-talet]]></category>
		<category><![CDATA[Amerikansk artist]]></category>
		<category><![CDATA[Pionjärer]]></category>
		<category><![CDATA[Soul]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://musikaliska.se/?p=422</guid>

					<description><![CDATA[<p>Aretha Franklin: Soulens oöverträffade drottning Aretha Franklin, född 25 mars 1942 i&#8230;</p>
<p>Inlägget <a href="https://musikaliska.se/musikartister/rnb/aretha-franklin/">Aretha Franklin</a> dök först upp på <a href="https://musikaliska.se">Musikaliska</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><em><strong>Aretha Franklin: Soulens oöverträffade drottning</strong></em></p>
<p>Aretha Franklin, född 25 mars 1942 i Memphis, Tennessee, och avliden 16 augusti 2018, är en ikon inom musikvärlden som inte bara definierade soulgenren utan även blev en symbol för rättvisa och kvinnlig styrka. Med sin kraftfulla röst och emotionella uttryck blev Franklin en av de mest hyllade artisterna under 1900-talet och efterlämnade ett arv som fortsätter att inspirera.</p>
<h2>Tidiga år och musikaliska rötter</h2>
<p>Franklin föddes in i en musikalisk familj där hennes far, C.L. Franklin, var en välkänd predikant och hennes mor, Barbara, var pianist och sångerska. Arethas <a href="https://musikaliska.se/">musikaliska</a> begåvning uppenbarade sig tidigt, och hon började sjunga i kyrkans <a href="https://musikaliska.se/musikstilar/kor/">kör</a> som barn. Dessa tidiga erfarenheter i gospelvärlden lade grunden till hennes musikaliska uttryck och djupa förståelse för den emotionella kraften i musik.</p>
<h2>Genombrott och kommersiell framgång</h2>
<p>Under 1960-talet skrev Franklin skivkontrakt med Atlantic Records, där hon fann sin riktiga musikaliska identitet och gjorde en rad inspelningar som kom att definiera soulmusiken. Hennes första album hos Atlantic, ”I Never Loved a Man the Way I Love You” (1967), innehöll hits som ”Respect”, en låt som blev en hymn för såväl medborgarrättsrörelsen som kvinnorörelsen. Franklin blev snabbt känd som ”The <a href="https://musikaliska.se/musikartister/rock/queen/">Queen</a> of Soul” tack vare hits som ”Chain of Fools”, ”Think” och ”(You Make Me Feel Like) A Natural Woman”.</p>
<h2>Aretha Franklins mest kända låtar</h2>
<h3>”Respect” – En tidlös hymn om självständighet och egenmakt</h3>
<p>”Respect” är en av Aretha Franklins mest kända låtar och en tidlös hymn som hyllar självständighet och egenmakt. Släppt 1967 från albumet ”I Never Loved a Man the Way I Love You”, fångar låten känslan av att kräva respekt och erkännande med dess kraftfulla melody och ikoniska refräng. ”Respect” blev en omedelbar hit och är en av Franklins signaturlåtar för dess feministiska budskap och kraftfulla sång. Låten har fortsatt att vara en hymn för mänskliga rättigheter och jämställdhet och är en av de mest ikoniska låtarna inom soulmusiken.</p>
<h3>”Natural Woman” – En gripande ballad om kärlek och kvinnlighet</h3>
<p>”(You Make Me Feel Like) A Natural Woman” är en låt där Aretha Franklin levererar en gripande <a href="https://musikaliska.se/musikstilar/balladen/">ballad</a> om kärlek och kvinnlighet. Släppt 1967 från albumet ”Lady Soul”, fångar låten känslan av att vara älskad och uppskattad för den man är med dess ömtåliga melody och kraftfulla sång. ”Natural Woman” blev en framstående hit och är en av Franklins mest älskade verk för dess tidlösa skönhet och emotionella laddning. Låten har fortsatt att vara en favorit bland lyssnare över hela världen och är en symbol för Franklins unika sångstil och musikaliska talang.</p>
<h3>”Chain of Fools” – En stilfull blueslåt om svartsjuka och bedrägeri</h3>
<p>”Chain of Fools” är en låt där Aretha Franklin levererar en stilfull blueslåt om svartsjuka och bedrägeri. Släppt 1967 från albumet ”Lady Soul”, fångar låten känslan av att vara fast i en destruktiv relation med dess suggestiva melody och kraftfulla sång. ”Chain of Fools” blev en framgångsrik singel och är en av Franklins mest ikoniska verk för dess bluesiga vibe och gripande texter. Låten har fortsatt att vara en favorit bland fansen och är en symbol för Franklins förmåga att förmedla känslor och berätta historier genom sin sång.</p>
<h3>”Think” – En uppiggande låt om självständighet och självförtroende</h3>
<p>”Think” är en låt där Aretha Franklin bjuder lyssnarna på en uppiggande låt om självständighet och självförtroende. Släppt 1968 från albumet ”Aretha Now”, fångar låten känslan av att vara självsäker och stark med dess energifyllda melody och kraftfulla sång. ”Think” blev en hit på topplistorna och är en av Franklins mest kända verk för dess positiva budskap och medryckande refräng. Låten har fortsatt att vara en symbol för självförtroende och egenmakt och är en av de mest ikoniska låtarna inom soulmusiken.</p>
<h3>”I Say a Little Prayer” – En vacker ballad om kärlek och tro</h3>
<p>”I Say a Little Prayer” är en låt där Aretha Franklin levererar en vacker ballad om kärlek och tro. Släppt 1968 från albumet ”Aretha Now”, fångar låten känslan av att be för kärlekens välsignelser med dess ömtåliga melody och innerliga sång. ”I Say a Little Prayer” blev en framgångsrik singel och är en av Franklins mest älskade verk för dess tidlösa skönhet och känslomässiga laddning. Låten har fortsatt att vara en favorit bland lyssnare över hela världen och är en symbol för Franklins musikaliska genialitet och djup.</p>
<h2>Aktivism och kulturell påverkan</h2>
<p>Aretha Franklin var inte bara en musikallegend; hon var också en aktivist som använde sin plattform för att kämpa för medborgarrätter och kvinnors rättigheter. Hennes musik och offentliga ställningstaganden gav röst åt de röstlösa och bidrog till att belysa sociala orättvisor. Franklin uppträdde ofta vid medborgarrättsmöten och var nära vän med Dr. Martin Luther King Jr., vilket ytterligare förstärkte hennes roll som en viktig figur i kampen för jämlikhet och rättvisa.</p>
<h2>Aretha Franklin filmer som hyllade hennes liv</h2>
<p>En av de mest framstående filmerna om Aretha Franklin är ”Respect” (2021), där skådespelaren och sångerskan Jennifer Hudson porträtterade soullegendens liv. Filmen, som regisserades av Liesl Tommy, följde Franklins resa från barndomen som pastorens dotter i Detroit till att bli en globalt hyllad ikon. ”Respect” utforskade både hennes triumfer och utmaningar, inklusive hennes kamp för självständighet och rättigheter i en mansdominerad musikindustri. Filmen fick beröm för sin autentiska skildring och Hudsons kraftfulla tolkning av Franklins klassiska låtar.</p>
<p>En annan viktig dokumentär är ”Amazing Grace” (2018), som består av inspelningar från Franklins framträdande i en baptistkyrka 1972, där hon spelade in det ikoniska albumet med samma namn. Regisserad av Sydney Pollack och Alan Elliott, blev dokumentären en hyllning till hennes rötter inom gospelmusiken och visade hennes oöverträffade talang i en intim och andlig miljö.</p>
<h3>Aretha Franklins framträdanden i film och tv</h3>
<p>Aretha Franklin hade också en personlig koppling till filmens värld genom sina egna framträdanden. Hon gjorde ett minnesvärt gästspel i komedimusikfilmen ”The <a href="https://musikaliska.se/musikstilar/blues/">Blues</a> Brothers” (1980), där hon framförde den energiska låten ”Think”. Hennes scennärvaro och röst stal showen och cementerade henne som en ikon inom både musik och film. Detta framträdande blev en klassisk scen som fans än idag hyllar.</p>
<p>Franklin medverkade även i flera tv-produktioner, där hon ofta spelade sig själv eller framträdde som gäst. Hennes scennärvaro och naturliga karisma gjorde henne till en efterfrågad stjärna, och hon blev ett återkommande inslag i kulturella firanden och hyllningar.</p>
<h2>Arvet efter Aretha Franklin</h2>
<p>Franklins bidrag till musiken och kulturen är omätbart. Hon har belönats med otaliga utmärkelser, däribland 18 Grammy Awards och den första kvinnan att introduceras i <a href="https://musikaliska.se/musikstilar/rock/">Rock</a> and Roll Hall of Fame (1987). Franklin lämnade bakom sig en diskografi som spänner över sex decennier och inkluderar några av de mest inflytelserika inspelningarna i amerikansk musikhistoria.</p>
<p>Franklins röst, med dess unika förmåga att förmedla djup emotion och kraft, har gjort henne till en odödlig figur inom musiken. Hennes förmåga att blanda <a href="https://musikaliska.se/musikstilar/gospel/">gospel</a> med R&B, <a href="https://musikaliska.se/musikstilar/soulmusik/">soul</a>, och <a href="https://musikaliska.se/musikstilar/popmusik/">pop</a> har inspirerat generationer av artister över hela världen.</p>
<h2>Sammanfattning</h2>
<p>Aretha Franklin är mer än bara soulens drottning; hon är en tidlös ikon vars musik och arv fortsätter att påverka och inspirera. Genom sin exceptionella karriär blev Franklin inte bara en av de mest respekterade och älskade artisterna i musikhistorien utan också en symbol för styrka, hopp och förändring. Hennes liv och musik kommer att fortsätta att firas och hedras av framtida generationer, vilket bevisar den outplånliga inverkan hon har haft på musik och samhälle.</p>
<div class="saboxplugin-wrap" itemtype="http://schema.org/Person" itemscope itemprop="author"><div class="saboxplugin-tab"><div class="saboxplugin-gravatar"><img loading="lazy" decoding="async" src="https://musikaliska.se/wp-content/uploads/2026/02/alexander_profil.webp" width="100"  height="100" alt="Alexander sitter i en musikaffär omgiven av vinylskivor och ler mot kameran" itemprop="image"></div><div class="saboxplugin-authorname"><a href="https://musikaliska.se/author/alexander/" class="vcard author" rel="author"><span class="fn">Alexander</span></a></div><div class="saboxplugin-desc"><div itemprop="description"><p>Alexander är grundare och huvudredaktör på Musikaliska.se. Han har under många år följt musikens utveckling och analyserar artister, diskografier och branschtrender med noggrann research och uppdaterad fakta.<br />
<a href="https://musikaliska.se/om/alexander">Läs mer om mig</a></p>
</div></div><div class="saboxplugin-web "><a href="https://musikaliska.se" target="_self" >musikaliska.se</a></div><div class="clearfix"></div></div></div><p>Inlägget <a href="https://musikaliska.se/musikartister/rnb/aretha-franklin/">Aretha Franklin</a> dök först upp på <a href="https://musikaliska.se">Musikaliska</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://musikaliska.se/musikartister/rnb/aretha-franklin/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
