<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Modal jazz-arkiv - Musikaliska</title>
	<atom:link href="https://musikaliska.se/tag/modal-jazz/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://musikaliska.se/tag/modal-jazz/</link>
	<description>Allt om musik</description>
	<lastBuildDate>Thu, 19 Feb 2026 12:27:27 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.0</generator>

<image>
	<url>https://musikaliska.se/wp-content/uploads/2024/05/cropped-26762-32x32.png</url>
	<title>Modal jazz-arkiv - Musikaliska</title>
	<link>https://musikaliska.se/tag/modal-jazz/</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
	<item>
		<title>Miles Davis</title>
		<link>https://musikaliska.se/musikartister/jazz/miles-davis/</link>
					<comments>https://musikaliska.se/musikartister/jazz/miles-davis/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Alexander]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 13 Oct 2025 10:18:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Jazz]]></category>
		<category><![CDATA[1950-talet]]></category>
		<category><![CDATA[Amerikansk artist]]></category>
		<category><![CDATA[Fusion]]></category>
		<category><![CDATA[Modal jazz]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://musikaliska.se/?p=3559</guid>

					<description><![CDATA[<p>Miles Davis var inte bara en trumpetare – han var en musikalisk&#8230;</p>
<p>Inlägget <a href="https://musikaliska.se/musikartister/jazz/miles-davis/">Miles Davis</a> dök först upp på <a href="https://musikaliska.se">Musikaliska</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>Miles Davis var inte bara en trumpetare – han var en <a href="https://musikaliska.se/">musikalisk</a> revolutionär. Han föddes 26 maj 1926 i Alton, Illinois, och kom att bli en av 1900-talets mest inflytelserika musiker. Genom hela sin karriär bröt han mot regler, utmanade normer och skapade nya epoker inom jazzen: <a href="https://musikaliska.se/musikstilar/bebop/">bebop</a>, <a href="https://musikaliska.se/musikstilar/cool-jazz/">cool jazz</a>, modal <a href="https://musikaliska.se/musikstilar/jazz/">jazz</a> och fusion. Hans album <em>Kind of Blue</em> är fortfarande världens mest sålda jazzskiva, och hans konstnärliga mod har format generationer av musiker.</p>
<h3>Från Illinois till New York – Miles Davis börjar sin resa</h3>
<p>Miles Dewey Davis III växte upp i en välbärgad afroamerikansk familj i East St. Louis. Hans far var tandläkare och ägde även en gård, medan modern spelade fiol och uppmuntrade hans musikintresse. Redan som 13-åring fick han sin första trumpet, och hans lärare Elwood Buchanan lärde honom spela utan vibrato – något som senare skulle bli en del av hans karakteristiska, rena ton.</p>
<p>När han flyttade till New York 1944 för att studera vid Juilliard School drogs han snabbt in i stadens jazzliv. Han hoppade ofta över lektionerna för att spela med <a href="https://musikaliska.se/musikartister/jazz/charlie-parker/">Charlie Parker</a> och <a href="https://musikaliska.se/musikartister/jazz/dizzy-gillespie/">Dizzy Gillespie</a> på klubbar i Harlem. Denna period formade honom djupt – här föddes den unga Miles Davis som ville skapa något nytt, något eget.</p>
<h3>Miles Davis och ”Birth of the Cool” – en ny era inom jazzen</h3>
<p>Efter sina år med Charlie Parker gick Davis sin egen väg. Han bildade 1949 en nonett med arrangören Gil Evans, Gerry Mulligan och Lee Konitz – resultatet blev <em>Birth of the Cool</em>. Skivan bröt med bebopens snabba stil och introducerade ett mjukare, mer melodiskt och sofistikerat sound. Den lade grunden för den så kallade ”cool jazz”-rörelsen, som snabbt spred sig över världen.</p>
<p><em>Birth of the Cool</em> visade att Davis inte bara var en utövare utan en tänkare – en kompositör och bandledare som förstod hur olika instrument kunde samverka för att skapa känslomässig balans.</p>
<h3>Kind of Blue – Miles Davis och den modala revolutionen</h3>
<p>År 1959 släpptes <em>Kind of Blue</em>, ett album som för alltid förändrade jazzen. Här introducerade Miles Davis den modala improvisationen – ett sätt att spela som byggde på skalor i stället för ackord. Resultatet blev ett öppet, luftigt och tidlöst sound.</p>
<p>Albumet spelades in på bara två dagar med en legendarisk uppsättning: <a href="https://musikaliska.se/musikartister/jazz/john-coltrane/">John Coltrane</a> på saxofon, <a href="https://musikaliska.se/musikartister/jazz/bill-evans/">Bill Evans</a> på piano, Paul Chambers på bas, Jimmy Cobb på trummor och Cannonball Adderley på altsax. Davis gav musikerna knappt några instruktioner – bara skalor och stämningar. Han ville fånga ögonblickets magi, inte perfektion.</p>
<p><em>Kind of Blue</em> har kallats “den renaste jazz som någonsin spelats in” och räknas av kritiker och musiker som ett av de viktigaste albumen i musikhistorien, oavsett genre.</p>
<h3>Miles Davis och fusionens explosion</h3>
<p>I slutet av 1960-talet bröt Miles Davis återigen ny mark. Han började experimentera med elektriska instrument, rockrytmer och studioeffekter – något som kulminerade i albumen <em>In a Silent Way</em> (1969) och <em>Bitches Brew</em> (1970).</p>
<p>Dessa skivor födde jazzfusionen, en blandning av jazz, <a href="https://musikaliska.se/musikstilar/funk/">funk</a> och <a href="https://musikaliska.se/musikstilar/rock/">rock</a>. De chockade många jazzpurister men inspirerade en hel generation. Musiker som <a href="https://musikaliska.se/musikartister/jazz/herbie-hancock/">Herbie Hancock</a>, John McLaughlin, Wayne Shorter och Joe Zawinul – alla tidigare medlemmar i hans band – blev själva pionjärer inom fusion.</p>
<p>Bitches Brew sålde över en halv miljon exemplar, något som var otänkbart för en jazzskiva vid den tiden. Den visade att Miles Davis alltid låg ett steg före – och alltid var beredd att riskera allt för att förnya sig.</p>
<h3>Stil, teknik och ljudet av Miles Davis</h3>
<p>Miles Davis’ trumpetljud var lika unikt som hans personlighet. Han använde ofta en Harmon-dämpare, vilket gav tonen ett säreget, viskande och intimt ljud. Han spelade inte för att imponera – han spelade för att uttrycka känsla.</p>
<p>Hans styrka låg i tystnaden mellan tonerna, i pauserna som fick lyssnaren att andas. “Det handlar inte om noterna du spelar, utan om noterna du inte spelar”, brukade han säga.</p>
<p>Till skillnad från många andra virtuoer fokuserade Davis på uttryck framför teknik. Han spelade trumpet som en berättare – med dramatik, rytm och själ.</p>
<h3>Miles Davis under 1980-talet – pop, funk och nyskapande</h3>
<p>Efter några års paus på 1970-talet återvände Davis 1981 med <em>The Man with the Horn</em>. Under 1980-talet fortsatte han att utmana sig själv och tog in influenser från <a href="https://musikaliska.se/musikstilar/popmusik/">pop</a> och funk. Han tolkade till och med låtar av <a href="https://musikaliska.se/musikartister/pop/cyndi-lauper/">Cyndi Lauper</a> och <a href="https://musikaliska.se/musikartister/pop/michael-jackson/">Michael Jackson</a>, och samarbetade med musiker som Marcus Miller och John Scofield.</p>
<p>Album som <em>Tutu</em> (1986) visade en ny Miles – en som integrerade syntar, programmering och digital teknik utan att förlora sin själ. Han vann flera Grammy Awards och blev ett bevis på att konstnärlig utveckling inte har någon ålder.</p>
<h3>Den mörka sidan – kampen mot missbruk och demoner</h3>
<p>Trots sina framgångar kämpade Davis med missbruk av heroin, alkohol och kokain. På 1950-talet försvann han nästan från musikscenen helt på grund av sitt beroende, men lyckades återvända med enorm kraft.</p>
<p>Hans självbiografi <em>Miles: The Autobiography</em> (1989) beskriver brutalt ärligt hans kamp, hans ilska och hans passion för musiken. Han talade öppet om rasism, relationer och smärta – och visade att även ett geni är mänskligt.</p>
<h3>Miles Davis och kvinnorna i hans liv</h3>
<p>Davis hade flera stormiga relationer, bland annat med sångerskan Betty Davis (tidigare Mabry), som själv inspirerade honom till att utforska funk och psykedelisk stil under slutet av 1960-talet. Hon introducerade honom till <a href="https://musikaliska.se/musikartister/rock/jimi-hendrix/">Jimi Hendrix</a> och <a href="https://musikaliska.se/musikartister/rnb/sly-stone/">Sly Stone</a> – möten som påverkade <em>Bitches Brew</em>-eran.</p>
<p>Han var även gift med dansaren Frances Taylor, som pryder omslaget till albumet <em>Someday My <a href="https://musikaliska.se/musikartister/rnb/prince/">Prince</a> Will Come</em> (1961).</p>
<h3>Arvet efter Miles Davis – en levande legend</h3>
<p>När Miles Davis dog den 28 <a href="https://musikaliska.se/musikartister/pop/september-petra-marklund/">september</a> 1991 i Santa Monica, 65 år gammal, hade han redan förändrat musikens landskap flera gånger. Han hade gjort mer än någon annan för att driva jazzen framåt.</p>
<p>Artister som Prince, Herbie Hancock, <a href="https://musikaliska.se/musikartister/rock/sting/">Sting</a>, <a href="https://musikaliska.se/musikartister/rnb/erykah-badu/">Erykah Badu</a> och D’Angelo har alla lyft fram honom som inspirationskälla. Hans inverkan märks även i <a href="https://musikaliska.se/musikstilar/hip-hop/">hiphop</a>, där artister som <a href="https://musikaliska.se/musikartister/hiphop/nas/">Nas</a> och Madlib har samplat hans musik.</p>
<h3>Intressant fakta om Miles Davis</h3>
<ul>
<li>Miles Davis var en passionerad målare och ägnade sina sista år mycket åt konst.</li>
<li>Han blev 2006 postumt invald i Rock and Roll Hall of Fame för sin påverkan på rock och fusion.</li>
<li>Han kallades ofta “The Picasso of Jazz” på grund av sin konstnärliga mångsidighet.</li>
<li>Han fick American Book Award för sin självbiografi.</li>
<li>Han vägrade låta någon annan diktera hans musik – inte ens skivbolagen.</li>
</ul>
<h3>Miles Davis och det eviga sökandet</h3>
<p>Miles Davis förblev en symbol för förnyelse, kreativitet och mod. Han sa själv:<br />
“Jag har alltid spelat det jag hör i huvudet. Om jag skulle spela det jag redan har gjort, vore jag död.”</p>
<p>Hans musik lever vidare, inte som nostalgi, utan som en påminnelse om vad det innebär att vara en sann konstnär – att aldrig stå stilla.</p>
<div class="saboxplugin-wrap" itemtype="http://schema.org/Person" itemscope itemprop="author"><div class="saboxplugin-tab"><div class="saboxplugin-gravatar"><img decoding="async" src="https://musikaliska.se/wp-content/uploads/2026/02/alexander_profil.webp" width="100"  height="100" alt="Alexander sitter i en musikaffär omgiven av vinylskivor och ler mot kameran" itemprop="image"></div><div class="saboxplugin-authorname"><a href="https://musikaliska.se/author/alexander/" class="vcard author" rel="author"><span class="fn">Alexander</span></a></div><div class="saboxplugin-desc"><div itemprop="description"><p>Alexander är grundare och huvudredaktör på Musikaliska.se. Han har under många år följt musikens utveckling och analyserar artister, diskografier och branschtrender med noggrann research och uppdaterad fakta.<br />
<a href="https://musikaliska.se/om/alexander">Läs mer om mig</a></p>
</div></div><div class="saboxplugin-web "><a href="https://musikaliska.se" target="_self" >musikaliska.se</a></div><div class="clearfix"></div></div></div><p>Inlägget <a href="https://musikaliska.se/musikartister/jazz/miles-davis/">Miles Davis</a> dök först upp på <a href="https://musikaliska.se">Musikaliska</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://musikaliska.se/musikartister/jazz/miles-davis/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>John Coltrane</title>
		<link>https://musikaliska.se/musikartister/jazz/john-coltrane/</link>
					<comments>https://musikaliska.se/musikartister/jazz/john-coltrane/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Alexander]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 28 Jun 2025 13:25:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Jazz]]></category>
		<category><![CDATA[1960-talet]]></category>
		<category><![CDATA[Amerikansk artist]]></category>
		<category><![CDATA[Hard bop]]></category>
		<category><![CDATA[Modal jazz]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://musikaliska.se/?p=3787</guid>

					<description><![CDATA[<p>John Coltrane var inte bara en saxofonist – han var en musikalisk&#8230;</p>
<p>Inlägget <a href="https://musikaliska.se/musikartister/jazz/john-coltrane/">John Coltrane</a> dök först upp på <a href="https://musikaliska.se">Musikaliska</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>John Coltrane var inte bara en saxofonist – han var en musikalisk revolutionär. Född 1926 i North Carolina och död redan 1967, hann han under sitt korta liv omforma jazzens språk, harmonik och själ. Hans album <em>Giant Steps</em>, <em>My Favorite Things</em> och det spirituella mästerverket <em>A Love Supreme</em> räknas till de mest betydelsefulla i jazzens historia. Coltranes ständiga sökande efter musikens och själens gränser gjorde honom till en ikon inte bara för musiker, utan för alla som ser musik som en väg mot något högre.</p>
<h3>Den unge John Coltrane och vägen från sorg till saxofon</h3>
<p>John William Coltrane föddes den 23 <a href="https://musikaliska.se/musikartister/pop/september-petra-marklund/">september</a> 1926 i Hamlet, North Carolina. När han var tolv år gammal förlorade han flera nära familjemedlemmar inom kort tid – bland annat sin far, farfar och mormor. Denna sorg kom att forma hans inre liv och andliga djup, något som senare genomsyrade hans musik. Han började spela klarinett innan han övergick till altsaxofon, inspirerad av storheter som Johnny Hodges och Lester Young.</p>
<p>När andra världskriget rasade gick Coltrane 1945 in i amerikanska flottan och spelade i marinens orkester på Hawaii. Där fick han sin första erfarenhet av att spela professionellt inför publik, något som väckte hans hunger efter musikalisk utveckling.</p>
<h3>Från sideman till stjärna – Coltranes tid med Miles Davis och Thelonious Monk</h3>
<p>Efter kriget flyttade Coltrane till Philadelphia, där jazzscenen blomstrade. Han spelade med flera mindre band innan han 1955 blev rekryterad av <a href="https://musikaliska.se/musikartister/jazz/miles-davis/">Miles Davis</a> till den legendariska <strong>Miles Davis Quintet</strong>. Det var här som Coltrane började väcka uppmärksamhet med sin intensiva stil och snabba löpningar av toner, ett sound som Miles beskrev som “sheets of sound”.</p>
<p>Under mitten av 1950-talet brottades Coltrane med heroinmissbruk, vilket ledde till att han tvingades lämna Davis band. Men ur mörkret föddes en vändpunkt – efter att ha slutat med droger upplevde han ett andligt uppvaknande som förändrade både hans liv och musik. Kort därefter började han samarbeta med pianisten <strong><a href="https://musikaliska.se/musikartister/jazz/thelonious-monk/">Thelonious Monk</a></strong>, vilket blev en avgörande period för hans <a href="https://musikaliska.se/">musikaliska</a> utveckling.</p>
<h3>John Coltrane och det stora genombrottet – <em>Giant Steps</em> och musikaliska innovationer</h3>
<p>År 1960 släppte John Coltrane albumet <em>Giant Steps</em>, som visade upp en ny nivå av teknisk briljans och harmonisk komplexitet. Albumet introducerade de så kallade <strong>Coltrane changes</strong>, en serie ackordprogressioner så avancerade att många musiker än i dag studerar dem. Titelspåret är en milstolpe i jazzens historia – en kombination av matematisk precision och känslomässig kraft.</p>
<p>Coltrane började också utforska sopransaxofonen, vilket ledde till hans legendariska tolkning av <em>My Favorite Things</em> (1961). Där tog han en enkel melodi från musikalen <em>Sound of Music</em> och förvandlade den till ett hypnotiskt, modalt mästerverk. Låten blev en oväntad kommersiell framgång och visade att <a href="https://musikaliska.se/musikstilar/jazz/">jazz</a> kunde vara både spirituell och tillgänglig.</p>
<h3>Det andliga uppvaknandet – <em>A Love Supreme</em> och Coltranes inre resa</h3>
<p>Efter år av sökande och experiment landade Coltrane i ett musikaliskt och andligt klimax med albumet <em>A Love Supreme</em> (1965). Det är en fyrdelad <a href="https://musikaliska.se/musikstilar/svit/">svit</a> tillägnad “den högsta kraften”, som han själv beskrev det. Skivan är inte bara musik – den är ett bönelikt tillstånd, en musikalisk meditation.</p>
<p>Tillsammans med sitt klassiska kvartettband – <strong>McCoy Tyner</strong> på piano, <strong>Elvin Jones</strong> på trummor och <strong>Jimmy Garrison</strong> på bas – skapade Coltrane ett verk som rör sig mellan extas och stillhet, kamp och frid. <em>A Love Supreme</em> har i efterhand kallats jazzens heliga text och har influerat musiker långt utanför jazzens gränser, från <a href="https://musikaliska.se/musikstilar/rock/">rock</a> till <a href="https://musikaliska.se/musikstilar/klassisk-musik/">klassisk musik</a>.</p>
<h3>John Coltrane och vägen mot det fria – avantgarde och kosmisk jazz</h3>
<p>Mot slutet av 1960-talet rörde sig Coltrane mot allt friare musikformer. Album som <em>Ascension</em> (1966) och <em>Interstellar Space</em> (inspelat 1967, utgivet postumt) visade en man som sprängde alla strukturella gränser. Här fanns ingen fast takt eller harmonisk grund – bara ren energi, spontanitet och spirituell intensitet.</p>
<p>Denna fas väckte både beundran och förvirring. Många menade att Coltrane gick för långt bort från jazzens rötter, men andra såg honom som en profet som sökte det gudomliga i ljudet självt. Hans sena musik lade grunden för framtida genrer som <strong>fri jazz</strong> och <strong>spirituell jazz</strong>, med arvtagare som Pharoah Sanders och Alice Coltrane – hans hustru och musikaliska partner.</p>
<h3>John Coltranes signatursound och musikaliska kännetecken</h3>
<p>Coltranes ton var omedelbart igenkännbar – varm, kraftfull och samtidigt fylld av en nästan övernaturlig klarhet. Han använde ofta sin Selmer Mark VI-saxofon och experimenterade med övertoner, skalor och ackordrörelser på sätt som ingen tidigare gjort.</p>
<p>Hans stil kan delas upp i tre tydliga epoker:</p>
<ol>
<li><strong><a href="https://musikaliska.se/musikstilar/bebop/">Bebop</a> och Hard Bop (1950–1958)</strong> – tekniskt avancerad men fortfarande inom jazzens traditionella ramar.</li>
<li><strong>Modal Jazz (1959–1964)</strong> – större fokus på känsla och rymd, där varje ton fick betydelse.</li>
<li><strong>Avantgarde och spirituell fas (1965–1967)</strong> – maximal frihet, andlig intensitet och sonisk expansion.</li>
</ol>
<p>Coltranes teknik, ofta kallad <em>sheets of sound</em>, byggde på att spela täta, snabba skalor över ackorden – som om tonerna bildade vågor. Det skapade en hypnotisk effekt och ett djup som förändrade sättet man såg på improvisation.</p>
<h3>Viktiga album i John Coltranes karriär</h3>
<ul>
<li><strong>Blue Train</strong> (1957) – hans första stora album som bandledare, fyllt av bluesig energi och melodiskt driv.</li>
<li><strong>Giant Steps</strong> (1960) – teknisk milstolpe med de berömda Coltrane changes.</li>
<li><strong>My Favorite Things</strong> (1961) – sopransaxofonens triumf och ett modalt mästerverk.</li>
<li><strong>A Love Supreme</strong> (1965) – hans andliga och konstnärliga höjdpunkt.</li>
<li><strong>Ascension</strong> (1966) – en monumental improvisationssession med tolv musiker.</li>
<li><strong>Interstellar Space</strong> (inspelat 1967) – duetter med trummisen Rashied Ali, inspelade kort före hans död.</li>
</ul>
<h3>Arvet efter John Coltrane – ett eko som aldrig tystnar</h3>
<p>John Coltrane avled den 17 juli 1967 i Huntington, New York, endast 40 år gammal, efter att ha drabbats av levercancer. Trots sitt korta liv hann han påverka hela musikvärlden. Hans inflytande märks hos musiker som Miles Davis, <a href="https://musikaliska.se/musikartister/jazz/herbie-hancock/">Herbie Hancock</a>, <a href="https://musikaliska.se/musikartister/rock/santana/">Santana</a> och till och med rockband som <a href="https://musikaliska.se/musikartister/rock/the-doors/">The Doors</a> och <a href="https://musikaliska.se/musikartister/rock/radiohead/">Radiohead</a>.</p>
<p>Hans hem i Dix Hills, där <em>A Love Supreme</em> skrevs, är idag klassat som ett <strong>National Treasure</strong> i USA. I San Francisco finns dessutom <strong>St. John Coltrane African Orthodox Church</strong>, en kyrka som tillägnats hans musik och andliga arv – ett unikt exempel på hur djupt hans konst berörde människor.</p>
<h3>Intressanta fakta om John Coltrane</h3>
<ul>
<li>Han spelade både tenor- och sopransaxofon, men även altsax och klarinett i början av karriären.</li>
<li>Hans spelstil var så intensiv att han ibland bytte saxofonrör mitt under konserter.</li>
<li>Coltrane var vänsterhänt men spelade saxofon högerhänt.</li>
<li>Han övade enligt vissa källor upp till 12 timmar om dagen även som etablerad stjärna.</li>
<li>Hans musik spelades ombord på rymdsonden <strong>Voyager 1</strong>, som lämnade solsystemet – vilket gör Coltranes ljud till en del av mänsklighetens hälsning till universum.</li>
</ul>
<div class="saboxplugin-wrap" itemtype="http://schema.org/Person" itemscope itemprop="author"><div class="saboxplugin-tab"><div class="saboxplugin-gravatar"><img decoding="async" src="https://musikaliska.se/wp-content/uploads/2026/02/alexander_profil.webp" width="100"  height="100" alt="Alexander sitter i en musikaffär omgiven av vinylskivor och ler mot kameran" itemprop="image"></div><div class="saboxplugin-authorname"><a href="https://musikaliska.se/author/alexander/" class="vcard author" rel="author"><span class="fn">Alexander</span></a></div><div class="saboxplugin-desc"><div itemprop="description"><p>Alexander är grundare och huvudredaktör på Musikaliska.se. Han har under många år följt musikens utveckling och analyserar artister, diskografier och branschtrender med noggrann research och uppdaterad fakta.<br />
<a href="https://musikaliska.se/om/alexander">Läs mer om mig</a></p>
</div></div><div class="saboxplugin-web "><a href="https://musikaliska.se" target="_self" >musikaliska.se</a></div><div class="clearfix"></div></div></div><p>Inlägget <a href="https://musikaliska.se/musikartister/jazz/john-coltrane/">John Coltrane</a> dök först upp på <a href="https://musikaliska.se">Musikaliska</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
					<wfw:commentRss>https://musikaliska.se/musikartister/jazz/john-coltrane/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
