Byhåla – tv-serien som gjorde Ronny och Ragge odödliga

Byhåla utspelade sig i en fiktiv svensk småstad där Ronny och Ragge spenderade sina dagar med bilar, raggarfester och jakt på tjejer. Serien drev med småstadens vardagstristess och raggarkulturens stereotyper men gjorde det med en värme och humor som tilltalade en bred publik. Deras “Fårrd” (Ford), deras polisonger och deras sätt att prata blev kännetecken som satte sig djupt i populärkulturen.

Språk och uttryck som formade 90-talet

Ronny och Ragge var mer än bara två karaktärer – de skapade också ett språk som snabbt spreds bland ungdomar:

• “Pök” / “pöka” – slang för sex eller dejting.
• “Pökpåse” – deras komiska ord för kondom.
• “Fårrd” – deras ikoniska uttal av Ford.
• “Pållisar” – slang för polisonger.

Dessa ord användes långt utanför tv-rutan och många av dem är kända än i dag, trots att serien slutade för över 30 år sedan.

Musik och album med Ronny och Ragge

Förutom sina sketcher och tv-filmer slog Ronny och Ragge även igenom som musikartister. Deras parodiska låtar och album blev stora försäljningssuccéer:

• Albumet Let’s Pök! (1993).
• Singlar som Rara söta Anna, De e’ sommar och Köra fort som fan.
• Jullåten Tomten é full (De’ é sommar?) från 1993.

Låtarna blandade rockabilly och parodihumor, vilket gjorde dem lika uppskattade på fester som i svensk humorhistoria.

Tv-filmer och kultklassiker

Efter succén med Byhåla kom flera uppföljande filmer och produktioner där Ronny och Ragge fortsatte sin resa:

• Byhåla 2: Tillbaka till Fårrden.
• Byhåla 3 / Titta vi pökar.
• Pökpåsefabriken (även känd som Kondomfabriken).
• DVD-samlingarna Still Pöking och Still Pöking EXTRA ALLT.

Dessa filmer och specialutgåvor bidrog till att Ronny och Ragge förblev populära långt efter att den ursprungliga serien slutade sändas.

Medlemmar av Ronny och Ragge

Peter Settman, född 1969, spelade Ronny och utvecklade tillsammans med Fredde Granberg karaktärerna som skulle komma att definiera deras tidiga karriärer. Settman har senare blivit en av Sveriges mest framgångsrika tv-producenter och programledare, känd från bland annat Så ska det låta och Melodifestivalen.

Fredde Granberg gestaltade Ragge och har fortsatt vara aktiv inom svensk tv, teater och film. Han är bland annat känd för barnprogram och humorproduktioner. Tillsammans skapade de ett humorpar som blivit lika klassiskt som Helan och Halvan – men i en helt svensk tappning.

Ronny och Ragges  comeback skapade 90-talsnostalgi

Sommaren 2025 gjorde Ronny och Ragge en efterlängtad comeback efter över trettio år. Peter Settman och Fredde Granberg drog på sig polisongerna, jeansjackorna och den klassiska raggarslangen igen – och resultatet blev en utsåld turné under namnet “En jääla arenashow fan!”. Turnén inleddes i Borgholm i augusti och avslutades med en storslagen final i Avicii Arena i Stockholm den 13 september 2025, där tiotusentals fans sjöng med till klassiker som Rara söta Anna och Köra fort som fan.

Comebacken var omfattande och bjöd på konserter och shower i flera städer:

• 1 augusti – Borgholm
• 2 augusti – Trollhättan
• 6 augusti – Uppsala (Fyrishov)
• 7 augusti – Vadstena
• 8 augusti – Karlstad (Mariebergsskogen)
• 9 augusti – Gävle
• 13 september – Stockholm (Avicii Arena – finalshow)

I flera städer sålde biljetterna slut på bara några dagar. I Karlstad ordnades dessutom en efterfest med Eddie Meduza-hyllning, och i Uppsala fylldes arenan av publik i raggarjackor och tidsenliga frisyrer, vilket förvandlade konserterna till rena folkfester.

Ronny och Ragge på scen – humor och musik

Föreställningarna blandade klassiska sketcher och skämt från Byhåla-eran med ny humor anpassad till 2025. Deras språkbruk med ord som “pök”, “pökpåse” och uttalet “Fårrd” levererades med samma energi som på 90-talet, men flera nummer fick en modern twist för att passa nutidens publik. Musikinslagen var en central del av showen och inkluderade deras största låtar:

• Rara söta Anna
• De e’ sommar
• Köra fort som fan
• Tomten é full (De’ é sommar?)

Publiken fick även höra specialversioner av låtarna med uppdaterade texter och arrangemang, vilket skapade en balans mellan nostalgi och nyskapande.

Publikens mottagande av Ronny och Ragge

Mottagandet var överväldigande. Recensenter beskrev showen som en “nostalgisk tidsresa” och samtidigt en “oväntat aktuell humorupplevelse”. Flera fans vittnade om att de fått återuppleva sin ungdom, medan en ny generation såg figurerna för första gången och snabbt lärde sig citera klassiska repliker. Avicii Arena-finalen blev särskilt uppmärksammad då Markoolio agerade förband, vilket förstärkte 90-talskänslan ytterligare.

• Scenproduktion: Arenashowen i Stockholm bjöd på avancerad ljussättning, enorma LED-skärmar och rekvisita från originalserien Byhåla.
• Publikens engagemang: Många kom utklädda som Ronny eller Ragge, med raggarbilar parkerade utanför spelplatserna som en del av upplevelsen.
• Supportakter: På flera spelningar uppträdde Sofie Svensson & Dom Där, kända för sin koppling till modern raggarkultur.
• Showens längd: I Karlstad varade huvudshowen i cirka 90 minuter, med insläpp redan från 18:30 för att skapa festivalstämning.

Settman och Granberg om att väcka Ronny och Ragge till liv igen

I intervjuer berättade Settman och Granberg att det kändes som att karaktärerna “bara sovit i trettio år”. När de satte på sig kläderna och började prata på sitt klassiska sätt föll allt på plats. De medgav också att vissa skämt från 90-talet inte fungerar i dag och därför anpassades, men att grunden – raggarkulturen, vänskapen och den ironiska humorn – var intakt.

Ronny och Ragges arv stärktes efter comebacken

Turnén 2025 bevisade att Ronny och Ragge fortfarande har en självklar plats i svensk populärkultur. Med utsålda arenor, fans i flera generationer och nya tolkningar av gamla skämt visade de att figurerna från Byhåla inte bara var ett 90-talsfenomen – utan en del av svensk humorhistoria som lever vidare.

Ronny och Ragge har blivit en symbol för 90-talets svenska humor och en viktig del av tv-historien. De är både en parodi och en hyllning till raggarkulturen, och deras skämt, repliker och uttryck har levt kvar i flera generationer. Karaktärerna påverkade språk, musik, tv och humor på ett sätt få andra svenska figurer har gjort – och deras återkomst 2025 visar att de fortfarande är lika aktuella.

Alexander

Alexander är grundare och huvudredaktör på Musikaliska.se. Han har under många år följt musikens utveckling och analyserar artister, diskografier och branschtrender med noggrann research och uppdaterad fakta.
Läs mer om mig

musikaliska.se

Inlägget Ronny och Ragge dök först upp på Musikaliska.

Emil Henrohns bakgrund och tidiga liv

Emil föddes den 16 juni 1997 i Sverige. Som ung var han engagerad i musik och teater, något som lade grunden för hans senare karriär. Ett tidigt steg var att han gick med i tribute-gruppen A-Base, som hyllade 90-talsgruppen Ace of Base. Hans musikaliska ådra visade sig tidigt, men det var först flera år senare som han blev ett välkänt namn för en bred publik.

Genombrottet på TikTok

När pandemin slog till och många scener stängde valde Emil Henrohn att satsa på TikTok. Han började spela in sketcher där han bland annat gestaltade en ”mamma”-karaktär i humoristiska situationer. Med sin komiska tajming och förmåga att blanda musik och skådespeleri fick han snabbt ett enormt genomslag.

En av hans mest uppmärksammade låtar på TikTok var “Jag är mamma”, som blev viral och gjorde honom till en av de mest sedda svenska profilerna på plattformen. 2022 rankades han av Medieakademin som Sveriges mest inflytelserika person på TikTok – ett tydligt bevis på hans genomslag i den digitala världen.

Emil Henrohn i Melodifestivalen

År 2023 tog Emil nästa stora steg i sin karriär när han ställde upp i Melodifestivalen med bidraget “Mera mera mera”. Låten skrevs av Emil tillsammans med Jakob Redtzer, Ji Nilsson och Marlene Strand. Bidraget kännetecknades av en lekfull energi, dansant pop och starka sceninslag – precis i linje med Henrohns tidigare stil på sociala medier, men i en mer professionell musikalisk inramning.

Hans medverkan i Melodifestivalen markerade en övergång från internetfenomen till erkänd popartist. Även om han inte vann tävlingen fick han stor uppmärksamhet, både för sitt framträdande och för att han lyckades förena humor, personlighet och musik på ett sätt som tilltalade publiken.

Låtar och musikstil

Förutom “Mera mera mera” har Emil Henrohn gett ut flera andra låtar, ofta med inslag av humor och samtidsteman. Några av hans mest kända singlar är:

• “Makadam” (2023)
• “Medveten mamma” (2022)
• “Spela Fortnite (vill du bli min tjej)” (2022)
• “YOLLA” (2021)
• “BappaWeya” (2019)

Musikstilen rör sig mellan modern pop, elektroniska beats och humoristiska texter. Hans förmåga att bygga broar mellan internetkultur och traditionell musik gör honom till en unik röst i den svenska popscenen.

Teater och musikal

Innan TikTok-succén hade Emil erfarenhet från teater och musikal. Han medverkade bland annat i produktioner som Annie och Hair. Denna bakgrund har gett honom stark scenvana och gjort det naturligt för honom att kombinera skådespel, sång och dans i sina framträdanden. Hans teatraliska sida bidrar också till det lekfulla och expressiva uttryck han blivit känd för.

Emil Henrohns sociala inflytande

Med hundratusentals följare på TikTok och Instagram har Emil blivit en av Sveriges största internetprofiler. Hans sätt att arbeta med karaktärer, vardagssituationer och humor gör att han når en bred målgrupp – från ungdomar som känner igen sig i hans skämt till vuxna som uppskattar hans satiriska skildringar.

Han har lyckats använda sociala medier inte bara för underhållning utan också som ett verktyg för att bygga en hållbar karriär inom musik och scen. Att gå från virala sketcher till att stå på Melodifestivalens scen är ett exempel på hur dagens digitala kreatörer kan ta steget in i traditionell underhållning.

Intressanta fakta om Emil Henrohn

• Han rankades 2022 som den mest inflytelserika personen på TikTok i Sverige.
• Har beskrivit sig själv som både musiker och komiker, och ser styrkan i kombinationen av dessa två uttryck.
• Emil Henrohn har ofta använt teman som föräldraskap, vardagsliv och digital kultur i sina verk.
• Hans karaktär “mamman” blev en så stark identitet på TikTok att den inspirerade flera av hans musikprojekt.

Framtid och utveckling

Emil Henrohn har redan etablerat sig som en mångsidig underhållare. Med erfarenhet från teater, en stark närvaro i sociala medier och framgång i Melodifestivalen ligger vägen öppen för nya musikprojekt, samarbeten och scenframträdanden. Hans förmåga att förena humor, personlighet och musik gör att han fortsätter att sticka ut i den svenska underhållningsbranschen.

I framtiden kan han mycket väl återvända till Melodifestivalen, ta plats på större scener eller utveckla nya karaktärer som når ännu fler människor – både digitalt och live. Emil Henrohn är ett exempel på hur sociala medier kan fungera som en språngbräda till en långvarig artistkarriär.

Alexander

Alexander är grundare och huvudredaktör på Musikaliska.se. Han har under många år följt musikens utveckling och analyserar artister, diskografier och branschtrender med noggrann research och uppdaterad fakta.
Läs mer om mig

musikaliska.se

Inlägget Emil Henrohn dök först upp på Musikaliska.