Stiftelsen är ett svenskt pop rock-band som bildades 2010 i Ljungaverk, Ånge kommun, och blev ett av landets mest älskade band under 2010-talet. Genombrottet kom 2012 med låten Vart jag än går som inte bara toppade Sverigetopplistan, utan också blev certifierad tio gånger platina och streamad över 50 miljoner gånger. Bandet har totalt passerat 170 miljoner streams och har etablerat sig som ett namn med låtar som förenar bred publik, från rockfantaster till de som annars bara lyssnar på radiopop.
Medlemmar av Stiftelsen
- Robert “Robban” Pettersson (sång & gitarr) – även känd från Takida. Han är den kreativa frontfiguren och textförfattaren som ger bandet sin röst och känslomässiga tyngd.
- Micke Eriksson (gitarr) – ansvarar för melodiska riff och arrangemang. Har tidigare spelat i Willy & The Hitchhikers.
- Arne Johansson (bas) – bidrar med de rytmiska basgångar som utgör grunden i Stiftelsens sound. Även han har bakgrund i Willy & The Hitchhikers.
- Martin Källström (trummor) – med förflutet i metalbandet Corroded. Hans hårdare bakgrund märks i de dynamiska och drivna trumkompositionerna.
Det unika med Stiftelsen är att alla medlemmar redan var erfarna musiker med egna karriärer när de bildade bandet. De hade spelat tillsammans i olika konstellationer tidigare, vilket gav en naturlig kemi som blev tydlig redan från början.
Ursprunget till namnet Stiftelsen och Ljungaverks betydelse
Namnet “Stiftelsen” kommer från ett bostadsområde i Ljungaverk där flera av medlemmarna växte upp. Att behålla kopplingen till hemorten var viktigt för bandet, då deras musik ofta handlar om vardagslivet, kärlek, relationer och känslor som alla kan relatera till. Ljungaverk blev också titeln på deras debutalbum 2012, som nådde plats två på Sverigetopplistan.
Stiftelsens musikaliska stil – en blandning av pop, rock och country
Stiftelsen kännetecknas av att vägra hålla sig till en strikt genre. De blandar pop och rock med influenser från country, dansband och till och med metal. Texterna skrivs alltid på svenska, något som skiljer dem från Takida, där Robert Pettersson sjunger på engelska. Denna strategi gav bandet en stark förankring i Sverige och gjorde musiken lättillgänglig och nära för publiken.
Robert har själv förklarat att han ville skapa något mer avskalat än Takida – där känslor, vardag och enkelhet fick ta plats. Resultatet blev en direkt, känslosam och melodisk musikstil som gick rakt in i svenska folkets hjärtan.
Stiftelsens genombrott – från “Vart jag än går” till fulla albumlistor
Den 30 maj 2012 släpptes Vart jag än går, och succén var omedelbar. Låten låg kvar på topplistorna i hela 64 veckor, vilket till och med slog Takidas rekordlåt Curly Sue. Samma år släpptes debutalbumet Ljungaverk, och bandet blev snabbt ett etablerat namn i Sverige.
Året därpå, 2013, kom albumet Dopet, som gick direkt in på första plats på Sverigetopplistan. Där visade bandet att de inte var en “one-hit wonder” utan hade förmågan att leverera helhetsalbum som tilltalade en bred publik.
Efterföljande album inkluderar:
- Kom som du är (2015)
- Allting låter som Slipknot (2017) – en lekfull titel som blinkar till metalvärlden.
- Moder jord (2020)
- En vampyr har alltid fest (2022)
Varje album har speglat en vilja att utvecklas, utan att tappa den kärna som gjort Stiftelsen populära.
Turnéer, publik och liveframträdanden
Stiftelsen har under hela sin aktiva tid varit ett populärt liveband. De har turnerat i hela Sverige, ofta med utsålda spelningar. Deras konserter kännetecknas av en blandning av energi och intimitet – en förmåga att få publiken att både sjunga med och känna närhet till texterna.
De har också varit återkommande på stora svenska festivaler, där de lockat en bred publik, från ungdomar till äldre lyssnare.
Intressanta fakta om Stiftelsen
- Vart jag än går är en av de mest spelade svenska låtarna under 2010-talet.
- Bandet höll samma medlemskonstellation under hela sin karriär, vilket är ovanligt i dagens musikklimat.
- Martin Källströms bakgrund i metalbandet Corroded gav bandet en tyngd i rytmsektionen som annars inte är självklar i pop rock.
- Trots internationella möjligheter valde Stiftelsen att enbart sjunga på svenska, vilket paradoxalt nog bidrog till deras enorma framgång.
- Albumtiteln Allting låter som Slipknot visar på bandets humor och vilja att utmana.
Stiftelsens sista kapitel
Den 5 juni 2024 meddelade bandet att de skulle lägga ner efter 13 år tillsammans. Deras sista konsert hölls den 3 augusti 2024 i Varberg. Beslutet förklarades som ett naturligt steg i livet, där alla medlemmar ville fokusera på andra delar av tillvaron. Fansen uttryckte stor sorg men också respekt för att bandet avslutade på sina egna villkor, i stället för att tappa kraft över tid.
Stiftelsen – arvet efter bandet
Stiftelsen lämnar efter sig en imponerande katalog med låtar som präglat det svenska musiklandskapet under ett decennium. De har bevisat att pop rock på svenska kan vara både kommersiellt framgångsrikt och känslomässigt berörande. Genom att förena vardagliga texter med melodiska refränger och energiskt scenframträdande skapade de musik som för många blivit soundtracket till deras liv.